Hur man gör Barkmjöl
Du läste helt rätt! Barkmjöl. Tänk så många gånger man hört talas om att man använde bark istället för mjöl förr i världen. Mjöl var ingen självklarhet så som det är idag. För oss som bor i ett skogstätt land var det därför ett utmärkt sätt att dryga ut det värdefulla mjölet.
I slutet av våren eller möjligen början av sommaren hörde en kollega av sig och sa "Du som gillar att baka, skulle du kunna tänka dig att baka barkbröd?" Vilken fråga... Det är ju helt självklart att jag skulle göra det!
Men vem saluför barkmjöl? Efter lite letande på nätet insåg jag att det skulle finnas i välsorterade hälsokostbutiker. Jag letade. Jag skickade ut en kollega från Stockhom att leta, men ingen hittade barkmjöl i någon butik.
Vad gör man då? Jo sitt eget mjöl så klart!
Jag måste säga att det var en väldigt lärorik process och som vanligt när man gör saker och ting från grunden - så uppskattar man ännu mer lyxen vi har idag att gå till närbutiken och där kunna köpa nästan vad som helst helt färdigt. Fast lite konstigt också eftersom mycket känns konstigt att det finns färdigt.
Hur som helst. Under sommaren tog vi ner några tallar i sommarstugan och jag passade på att barka lite. När man är helt novis är det svårt att uppskatta hur mycket eller lite bark man behöver.
På bilden nedan syns den bruna och gröna ytterbarken och det som dras loss är innerbarken (kambiumet). Kvar syns en naken trädstam med själva furuvirket. Jag använde mig av en helt vanlig Morakniv för att pilla loss en flik i barken.
Lite pilligare var det att sedan avlägsna all ytterbark från innerbarken, men ett jämnt underlag underlättade.
Klart! (den vita pricken är färg och inget annat...)
Nu fick barken lufttorka tills den kändes torr.
Nästa steg efter att ha fått torka i luften var att rosta barken. Hade jag gjort det riktigt skulle jag kanske ha rostat den i en panna över en eld, men ugnen fick duga lika bra. Jag insåg här att bark bränns ganska lätt i ugnen och det ska erkännas att jag faktiskt fick lov att göra om hela processen en gång (tur att vi har många tallar i stugan).
Hur maler man bark som trots torkning och rostning liksom ändå är lite segt? Framför allt eftersom man liksom inte besitter en kvarn hur som helst. Jag tänkte att vår rustika mortel i sten borde fungera. Det fungerade så där. Det ville inte malas så där fint som jag hade tänkt mig. Om jag hade haft en elektrisk kaffekvarn skulle det kanske ha varit det bästa, men nu har jag ingen sådan.
Tillslut fick vanliga mixerstaven rycka in och mer finmalet än så här blev det inte. Hur grovmalet kan det vara utan att det blir konstigt om man bakar på mjölet? Det här såg mer ut som finhackade havregryn...
Jätteroligt att testa! Går det att baka på då?
Det återkommer jag med!
Vad tror du om att köra barken genom ett sånt där rivjärn som man river mandel med annars? Känns som att det kan bli lite svårsmält med för stora barkflak kanske?