26 december 2005

Slutet är nära...

Allmänt

God fortsättning!

Nu är slutet nära... Imorgon klockan halv fyra är det slutbesiktning här. Igår var jag ytterst tveksam om jag skulle hinna med allt, men det ser ut att kunna lösa sig nu. Det är bara ett par skåp kvar att städa ur, frysen håller på att frostas av nu. Nu ska jag ut i förrådet och stöka runt också så det blir klart. Jag håller bara på att ladda upp värmen här inne, för ute är det INTE trevligt.

Två dagar kvar....

20 december 2005

Besvärlig hyresgäst.

Allmänt

Som tidigare nämnt tror jag att ag bor i ett av Sverigs sämsta kommunala bolag. Idag hade jag bokat in en tid med områdesvärden för att besiktiga min lägenhet. 15.30 var tiden satt till. Jag åkte således från jobbet klockan 14 för att vara helt säker på att vara hemma eftersom det har varit väldigt halt ute idag.

Klockan blev 15.30. Klockan blev 15.45. Klockan blev 15.55 och den blev 16.00. Klockan 16.00 slutar arbetsdagen för vår kära områdesvärdinna så jag antog att hon INTE skulle komma hit. Det gjorde hon inte heller...

Nu tänker jag bli en besvärlig hyresgäst och hävda att jag ska ha ersättning för att jag fick gå från jobbet tidigare enbart för denna besiktning. Fast vem vet, hon hade kanske gått på semester... Hon har en förmåga att ofta vara på semester när folk vill/behöver ha tag i henne. Det var ett par här och tittade på en grannlägenhet för ett par år sedan. De skulle få en lägenhetsvisning av henne klockan 14. När hon inte dök upp halv tre åkte de här ifrån. Hon hade "glömt bort tiden". Det är mycket hon glömmer den där damen.
Ja, ja, ja jaaaaaaaaaa!!!!!!!!!!!!

Katterna har hittat ett hem!!!

Idag ringde jag och beställde tid för avlivning hos veterinären för båda katterna. Kul när man är på jobbet och allt snurrar omkring en, man upprepar samma sak fler gånger än man brukar, man har hjärtklappning och yrsel och det känns inte som att man kan andas ordentligt. Döende helt enkelt. Jag åkte hem med en stor klump i kroppen. Precis när jag hade kommit hem ringde kameleonten och undrade vart jag skulle göra av katterna. Jag berättade att jag hade bokat en tid för avlivning men att jag även hade hittat två olika kattpensionat att hysa in dem på. Dyrt, men vad gör man inte för sina "barn"? Han undrade då om inte katterna skulle åka till Norrköping i stället. Jag blev så himmelens glad att jag knappt fick fram ett enda ord. Det lät nog inte som att jag blev så glad som jag blev, men det kom som en chock. Här har jag letat och letat och letat och folk som först har sagt sig vara intresserade av en katt har sedan dragit sig ur - det gäller mer än en person/familjer. Det gör att man tappar förtroendet lite när folk säger att de är intresserade. De här paret var verkligen intresserade så nu får de alltså åka till Norrköping! Tusen miljoner tack till alla inblandade! Jag kan inte i ord beskriva min lycka!