Sommarstuga
Villa Myrbacka. Ställ muspekaren på raden under så syns länken!
http://villamyrbacka.blogg.se
Här kan man följa hela bygget, vinterdramatik och inredning.
Jag sjunger inte i grupp
Jag har kommit på varför jag alltid känner mig en smulad malplacerad på öppna förskolor, eller som nu när det kom en jättetrevlig inbjudan till ett uteöppnis här i byn. Eller andra sammanhang där människor av olika anledningar ska samlas i en ring och sjunga gemensamma sånger. Jag avskyr det. Jag avskyr att sitta och stirra inställsamt och småleende på andra kända eller okända människor i samma ring och sjunga fåniga sånger. Allra fånigast blir barnvisorna. Barnen bryr sig oftast inte ett skvatt i att de vuxna sitter och sjunger. Okej , kanske de lite äldre barnen, men inte de minsta. Det gör ju det hela ännu märkligare. Själva sjungandet i sig har jag inga problem mde. Det är det där lite pinsamma inställsamma uttrycket hos folk jag inte klarar av. Och det är alltid någon som dessutom blir lite för entusiastisk och då vill jag bara fly. Huga.
Bäst av allt är att jag inte bara kom på min egen inre känsla (eller kanske okänsla) för dessa typer av aktiviteter utan även kunde sätta fingret på hur stora sonen känner. Vi är rätt lika i mångt och mycket och jag vet att han inte alls uppskattar att sitta i en ring tillsammans med andra människor. Och antagligen, precis som jag, så handlar det inte alls om att man ogillar att exponeras framför folk. Jag kan absolut exponeras framför folk. Men inte i en ring under "avslappnade former".
Det tog mig 31 år att exakt kunna sätta fingret på känslan, så nu behöver det kanske inte dröja 27 år till innan L fattar samma sak. Och jag kan tala om för dagis och skola varför det inte uppskattas att sitta i en ring med andra...
Odlingsprojektet
Överst syns tagetes.
Mitten en solros.
Längst ner det dubbla petuniorna.
De som inte är med på bild är gyllenbär, majs och lavendel. Den där lavendeln verkar svår så vi får hålla tummarna att den vill överleva.
Rabarber
Titti!
Rör i kroppen
Jag skulle allt vilja se det där blå röret. Fast när jag var liten trodde jag också att det var olika färg på olika saker i kroppen. Röda och blå blodådror till exempel. Så såg det ju ut i böckerna på dagis...
Barn i fokus
Så nu tokmyser jag med barnen! De kanske inte tokmyser med varandra, men det är en annan sak. De har för det mesta roligt i alla fall!
Hopp hopp hopp i sängen!
Hopp hopp hopp i sängen!
Hopp hopp hopp ända tills lillebror är i vägen... Kolla in L på bilden högst upp till höger...
Syskonkärlek i ett nötskal!
Svart eller vitt eller grått eller....
Men frågan är om bakgrunden hellre ska vara vit och all text svart istället?
Eller om bakgruden kan vara grå, men att all text ska vara svart?
Imse vimse...
Den här var runt 15mm lång. På något sätt lite söt ändå!
Städa, städa....
...varje torsdag... Nä, tisdag - och så varje dag... Det är ju tur att jag har en bra hjälpreda! 
A har fått en alldeles egen tom sprayflaska och en våt trasa. Han kommer åt på ställen där morsan har svårare att komma åt.
A fångade en mus i fönstret också.
Klart man måste ha lite Rock n' roll i köket! 
"Hur mycket peppar ska jag ha i?"
Så där ja! Klart!
Vilket fynd!
Man blir ju lite nyfiken på var nypriset för en sån här kanna ligger på.
Jag hittade samma modell på Royal Design för 629 kronor!
Ibland har man tur!
Kung Fu te
Efter många års funderingar har jag äntligen testat. Kung Fu te. Enligt olika källor på nätet och enligt damen i te- och kaffehandeln i Falun ska teet ändra karaktär under ceremonins gång. Visst... Ett grönt, är ett grönt te som är lite beskt och kanske lite parfymigt och sen lär väl bara smakerna försvinna allt eftersom man "sköljer" av tebladen.
Det är i princip det man gör. Man har tebald i en kanna, häller över hett vatten och silar mer eller mindre omeldelbart av tevattnet ner i en liten kopp. Bladen får vara kvar i kannan, men man häller på nytt hett vatten, silar av ner i koppen och så upprepar man gång på gång på gång. Alltså kan väl bara bladen tappa smak?
Dessutom, innan man börjar ceremonin ska man skölja av tebladen med hett vatten en gång så allt damm försvinner och så att de öppnar upp sig en aning så att smakerna ska komma fram. 
Första lilla koppen smakade som teet brukar smaka. Gott, med en aning beska.
Andra koppen smakade som den första, men lite sötare.
Tredje koppen smakade lite mer än de två första men nu verkligt sött!
Jag som ibland har ner lite honung i mitt gröna te för att få bort lite av beskan och göra det lite sötare! Det behövs ju inte! Och så här avancerat behöver det ju inte bli. Det är ju bara att "skölja" av bladen där vattnet rinner ner i slasken tills man har uppnått önskad arom.
Nu är jag lite frälst! Det här var ju jättehäftigt! Och så klart undrar jag ju varför jag inte har testat förut när vi har ett teset ämnat just åt Kung Fu te...?
Helst ska det visst vara Oolongte, men jag har ingen aning om vad detta var för sort. Inte vet jag vad de andra sorterna är heller. Någon sort är jasminte (syns för det är blommor på förpackningen) och någon sort består bara av små vita blommor. Annars är jag helt lyckligt ovetande.
Kaffetest del 2
Slaggatans mellanrost är ju bra alltså, men ändå något för klen för min smak.
Slaggatans mörkrostade var en fullpoängare! Inte alls bitter som man kan tro, utan rund och len, men ändå kraftig utan att alls smaka brännt på något vis. M gillade den också skarpt, men vi var överens om att man kanske inte dricker sex koppar om dagen. "Man kanske kan blanda de här två sorterna" föreslog M. Vi blandade och fick till en perfekt kaffesmak... Inte för blek, men heller inte för kraktig för att orka med några koppar om dagen.
Gevalias mellanrost, Slaggatans mellanrost och Slaggatans mörkrost.
Synd bara att det var lite dyrt kaffe, men onekligen är det ju skillnad på kaffe och kaffe. Det är som vin eller choklad eller te. Man får ofta vad man betalar för.
När jag var in i den där kaffebutiken pratade vi även en del te. Vi har ju en rätt ansenlig mängd gröna kinesiska teer här hemma. De är godare än de japanska som oftast smakar gräs. De kinesiska kan å andra sidan smaka lite parfym ibland, men har man bara rätt temperatur och inte låter det dra mer än 1 till max 2 minuter så brukar man få ett bra te. Kvinnan i butiken undrade om jag hade testat Kung Fu metoden med te. Det har jag inte, men vi har en sådan tekanna. Efter dagislämning idag ska jag testa!
Kaffetest.
I förrgår var jag och barnen till Falun en vända. Där hittade vi en Te- och Kaffehandel. Redan innan jag gick in i butiken hade jag bestämt mig för att köpa med mig en påse bönor hem. Det fick kosta vad det ville. Jag tänkte att det kan vara roligt att testa. Tre av sorterna kostade 75 kronor för ett kvarts kilo. De övriga kostade 85 kronor.
Damen i butiken var trevlig och kunde allt om kaffe. Jag menar verligen ALLT! Efter lite information om de olika sorterna kom jag fram till att deras egen mellanrostade nog skulle bli bra. På köpet fick jag även en liten provpåse med deras egna mörkrostade också.
I går morse/förmiddags var det dags att testa. Jag gjorde en kopp med Gevalia och en med Slaggatans. Bara så där rätt upp och ner innan jag hade börjat jämföra kan jag väl inte påstå att det dyra kaffet var någon wow-upplevelse. Snarare lite tamt. Men ju mer jag drack desto godare blev det. Det var knappt syrligt och väldigt mjukt.
Gevalian var ju liksom Gevalian, men när jag testade kaffe mot kaffe i de där små glasen.... Vilken enorm skillnad! Gevalian var sur som attan och dyrkaffet var mjukt och lite blommigt och hade en trevlig syra. Nice!
Nu återstår att testa det mörkrostade också. På påsen står det att det ska ha toner av mörka bär, torv och choklad.
Det ska bli spännande! Jag återkommer med en smakuppdatering!
Blues Brothers
... i det här fallet kokar de ihop soppa tillsammans.
