"Dröjer det länge..."

"Mamma!?! Dröjer det länge innan du är dödde?"
"Ja det hoppas jag."
"Först när du blir gammal?"
"Ja och det dröjer ju ett tag. Känner du någon som är lite gammal då?"
"Min pappa!"
"Din pappa!?, Nej... Känner du någon annan som är lite gammal då? Stormormor och stormorfar, är dom gamla då?"
"Nej dom är inte gamla! Mormor är gammal!"
"Öhh... Jaha.. Så pappa och mormor är gamla?
"Ja!"
"är jag gammal då?"
"Nej.."
"Så stormormor och stormorfar är också gamla?"
"Nej säger jag! Bara pappa och mormor!"

Bara så ni vet!

En kopia?

Jag har hittat en kopia av mig själv! Nästan i alla fall. Det är rätt häftigt att man i vuxen ålder hittar på en människa som visar sig vara nästan precis som man själv. På de flesta plan.

Trollmor och jag fungerar ungefär på samma sätt, fast det är lite mer fart på henne!

Så det här inlägget är tillägnat Trollmor! Tack för att du kom in i mitt liv! Eller som hon själv sa "Tack för att du hittade mig!" Och så var det. Jag hittade henne för ungefär tre år sedan, men det är först nyligen jag inser att hon är min bättre hälft! Ett klokt troll!

Det pirrar och jag är nervös...

Imorgon kommer älskade, älskade M hem från Kina. Han har varit borta drygt en och en halv vecka, men jag är alldeles nervös, har fjärilar i magen och kan inte sova.

Man skulle kunna tro att jag bara hittar på. Vi har ju ändå varit tillsammans ett tag och två barn har vi hunnit med också, men jag är visst fortfarande alldeles nykär. Som en riktig fjortis faktiskt!
Men det är härligt!