Barkbröd
Hur blev det då? Blev det barkbröd av barkmjölet och gick det att äta?
Om man nu ska baka barkbröd efter konstens alla regler enligt vad jag kan anta vara gammal tradition så känns det inte alldeles helt rätt att använda jäst. Jag har funderat i många banor om hur jag skulle gå tillväga, men ett tag var jag mest inne på att riva potatis som skulle få jäsa ett dygn innan det skulle bli något slags tunnbröd. Sedan slutade just detta experiment med att jag gjorde en surdegsgrund på råg. Planen var att göra hårt bröd.
Så här gjorde jag.
Dag 1 Kväll:
1dl rågsurdegsgrund
2dl vatten
3dl rågmjöl
1dl barkmjöl
3dl vetemjöl special
½msk honung (jag tog dubbelt)
1tsk salt
Blanda samman alla ingredienser och knåda ihop dem till en smidig deg och blanda någon minut.
Täck bunken med plastfolie och låt stå över natten. När den dubblerats till storleken och är luftig inuti har den jäst klart.
Dag 2 Morgon:
Valfria kryddor
Eftersom jag ville snåla lite med barkmjölet så att det kanske skulle räcka till ett bak till gjorde jag halva satsen (utom med honungen - nästa gång blir det med gransirap istället).
Man vet ju inte i förväg om det blir så dåligt att man måste göra om det. Eller om det blir så bra att man vill göra om det en gång till. Nu har jag en idé om att göra mjukt bröd också, men vi får se.
Så här bubblig och fin var rågsurdegsgrunden jag gjort iordning enbart för detta.
Barkmjölet blev inte mer finamlet än så här så jag tänkte att jag fick chansa. Magen sägs ju må bra av mycket fibrer om inte annat...
När det var dags att kavla ut degen påminde den lite om pepparkaksdeg i både färg och koncistens. Det vill säga att den var ganska lätt att bearbeta utan att det fastnade i mitt bakbord. Under tiden jag kavlade hade jag satt ugnen på 200 grader och satt in en plåt så att den skulle bli het.
Jag lyfte över degen till ett bakplåtspapper och kavlade lite till, penslade med vatten, kryddade och skar i remsor. Egentligen ska man nagga degen med en gaffel eller liknande, men det glömde jag faktiskt bort. Det verkade gå bra ändå.
10 minuter senare såg det ut så här! Den andra plåten fick jag lov att ta ut, ta av de färdiga remsorna, vända lite på de kvarvarande remsorna och grädda lite till. Med andra ord gäller det att se upp lite så att inte lite blir bränt och resten inte färdiggräddat.
Till den här lilla satsen som blev två plåtar valde jag att testa fyra olika kryddningar.
En fjärdedel pudrade jag över lite vetemjöl.
Den andra fjärdedelen strödde jag flingsalt över.
Den tredje fjärdedelen fick råsocker och kardemumma.
Den sista fjärdedelen fick råsocker, kardemumma och kanel.
De två sistnämnda kryddningarna gick hem hos alla som har smakat. Det blev ungefär som lite lite juliga kex. Nästa gång kommer jag även att addera nejlika och ingefära så att det blir en pepparkakskryddning. Sämst blev saltet eftersom det blev alldeles för salt. Det gör jag inte om igen.
Tidigare har jag bakat samma knäckebröd fast utan bark inblandat. Då har jag kryddat med timjan och sesamfrön. Mycket gott!
Barnen tyckte att det var det godaste knäckebröd de någonsin ätit! Det verkade även gå hem hos kollegorna som fick agera lite försökskaniner. Jag kan intyga att brödet inte smakar träigt och när man smakar av själva barken så har den i sig en lite söt smak.
Jag kommer absolut att baka mer barkbröd! Det är helst klart värt allt jobb med barken eftersom själva baket inte krävde någon större insats.
Kom bara ihåg att fråga markägaren om lov för att fälla träd och kunna ta barken!
Källa till brödreceptet är "Surdegsbröd - recept och tips från en hemmabagare" av Martin Johansson
[url=http://slkjfdf.net/]Oyupouqi[/url] Apaiaxats npj.krkq.tilia.blogg.se.fbt.kw http://slkjfdf.net/