Inte lätt..

Det här med bebisar är inte lätt.
Jag och Lilla Liten var på Kupolen idag. Något som inte uppskattades av den lille, så det var bara att åka hem. Jag tror att det var lite för mycket ljud åt honom. I alla fall verkade det så. Väl hemma var han väldigt nöjd och låg naken på skötbordet en stund och jollrade och skrattade, men sen vände det och jag misstänkte att han var hungrig. Fram med den redan förberedda maten, på med vatten till vattenbadet och L protesterade högljutt. När maten väl var varm tvärsomnade han så det var bara att ställa in maten i kylen igen. Så nu ligger han i sin babysit och sover med en grön Björklövennapp i munnen (han har en blå Leksandsnapp också). Får se när han vaknar igen. men det bör inte vara allt för långt borta.

Morotssoppa

Här kommer tips på en god morotssoppa som vi åt här om dagen:




4 PORTIONER
2 gula lökar
2msk oliv- eller solrosolja
2msk grönsaksfond eller 1 buljongtärning
1tsk salt
½tsk nymalen svartpeppar
1tsk gurkmeja
1tsk spiskummin
½rad chilifrukt
5dl vatten
6 stora morötter
2 burkar kokosmjölk (gärna lätt kokosmjölk)

TILL SERVERING
Ett gott bröd
Crème fraiche eller turkisk yoghurt

1. Skala och skär löken i grova bitar. Fräs den mjuk i olja. Tillsätt buljong, salt, peppar, gurkmeja och spiskummin under omrörning.
2. Kärna ur och hacka chilin. Tillsätt den och vattnet.
3. Skala och skär morötterna i bitar. Lägg i dem och koka soppan 15-20 minuter tills morötterna är mjuka.
4. Mixa soppan slät med en stavmixer. Häll i kokosmjölken och värm upp. Servera gärna med ett gott bröd till och en klick Crème fraiche eller turkisk yoghurt.

Tips: Soppan är ännu godare dagen efter tillagningen!

Källa: Laga Lätt


Vägd och mätt

Nu är Lilla Liten både vägd och mätt. Mätt både i centimetrar och i mat. Nu är hna 6,5 vecka och är 58,5cm lång och väger 4780g. Äter gör han i alla fall ordentligt och jag testar att pumpa. I måndags fick jag ut nästan 40ml två gånger i rad, men både igår och idag kommer jag upp i lagoma 10ml. Man orkar inte hålla på och pumpa hur mycket och hur länge som helst heller. Man får ont, både i tuttarna och i armarna och i nacken, men det är riktigt fränt att se hur mjölken strilar ut som en duschstråle. Nu känns det mest som att det är därför jag håller på att pumpa, för att det ser fränt ut...

Nu har den lilla somnat, men om det är för natten eller om det är för stunden är svårt att veta. Bäst är i alla fall att själv gå och sova också. Natten till idag spenderade jag lika mellan sängen och soffan i vardagsrummet och faktiskt sov jag bättre på soffan.

Amning vs. pumpning

Jag funderar på det här med matning till den lilla knodden. Jag har först och främst bestämt mig för att han inte behöver äta en halvtimme från varje bröst eftersom det bara verkar komma mat en liten stund. Det är bättre att byta sida efter 10-15 minuter om det inte visar sig att det fortfarande kommer mat då vill säga. Men i takt med att Lilla Liten blir större så nöjer han sig inte med att det kommer för lite mat och dessutom för sakta. Det resulterar bara i att han blir lite lätt hysterisk istället. Så nu vet jag inte hur jag ska göra riktigt. Tanken var att låta honom äta från mig först och sedan få ersättning i två månader. Nu är han en och en halv månad och det finns i princip ingen mjölk kvar. Förut läckte man lite mjölk både nu och då, men det inträffar ytterst sällan nu mera. Inte känns brösten ömmande som de gjorde tidigare heller. Nu på morgonen försökte jag amma honom ett par timmar efter att han sist hade ätit, men då var han nog fortfarande alldeles för mätt för han blev arg när jag lade honom intill bröstet och lugn när jag tog bort det igen. Jag testade att pumpa istället och fick ut ca.2ml... Nu vet jag att en pump inte behöver ge speciellt bra resultat om man avser mjölkmängd, men med tanke på att jag tidigare har fått ut i alla fall 10ml så är det ju lite skillnad.

För att bli lite klokare - eller kanske mer obeslutsam - har jag surfat runt lite och läst lite om just amning och sidan amningshjalpen.se som alla inom landstinget vurmar så för tycker inte jag gav mig så mycket mer än den här artikeln som handlar om att amma ett adopterat barn. Men då är det just det där många vänder sig emot, att alla kan amma. Något som faktiskt kanske inte alla kan oavsett hur mycket de försöker (jag har trots allt inte varit så ihärdig utan mest bara låtit det flyta på).
Sedan hittade jag en länk i en kommentar (pdf.fil) på en annan blogg om ett amningshjälpmedel. Men hur avancerat ska man låta det bli? Man kan i alla fall inte säga annat än att den som har kommit på denna har varit uppfinningsrik!

Kastspyor och barnuppfostran...

Här sitter jag i min ensamhet och väntar på att Lilla Liten snart ska vakna igen. Vi gick upp strax före kl.6 i morse, åt och såg på OS-handbollen Island-Ryssland och sedan på damernas Beachvollyboll Brasilien-Mexico och sedan herrarnas Brasilien-Italien (och jösses vad snygg den ena italienaren var, synd bara att de inte spelar i bara överkroppar...).
L hade ätit klart strax före kl.7 och var då hur pigg som helst, men lite övermätt. Han brukar inte pipa när han har ätit klart, men eftersom han åt en ansenlig mängd så misstänker jag att han var övermätt. Efter en stund vände dock humöret och han var på strålande humör så jag satte ner honom på golvet en stund, men jag blev lite L-sugen och tyckte synd om honom när han låg där alldeles ensam så jag tog upp honom i famnen.
Då kom den. Kastspyan.
Nu är det fjärde gången han har kräkts rejält och det är ju väldigt få gånger med tanke på att han är 6 veckor gammal idag. Men den här gången var det mer än någon gång tidigare... Kräsmagade behöver ju inte läsa det här, men det vällde ut ur munnen - och näsan. Jag trodde inte han skulle få luft, men han verkade knappt bry sig. Det var nog bara skönt att bli av med överskottet på mat. Frågan är bara hur mycket som stannade kvar i magen av allt han åt... Det var kräka överallt. L hade kräka i örat bland annat och hela jag var nerspydd. Det hamnade spya i slasken i köket, på golvet, i handfatet på badrummet och det var bara för mig att ta en dusch när L var ren. Nu sover han tillslut, men jag misstänker att han vaknar snart och behöver fylla på det som kom ut.

Nu när han sover bläddrade jag lite snabbt igenom Aftonbladet.se och hittade den här artikeln som handlar om man överbeskyddar sitt barn, om man är en hönsförälder. Eftersom det här hönseriet ligger i generna (min mor har dock försökt att inte visa så mycket av det) så kan det nog vara bra för mig att tänka till, men det är klart att man är lite nervös när vi bor 100m. från järnvägen och 150m. från riksvägen...

Hittade även den här artikeln på Alltombarn.se om "piedestalungar", barn som i princip alltid får som de vill. Där vill man verkligen inte hamna, men tänk om det bara blir så? Om man utan att tänka efter har gett vika allt för ofta, eller att man faktiskt har tänkt efter men ger vika ändå?


Nu vaknar jag igen!


Ersättning

Asch, nu har jag provat lite halvhjärtat att amma, pumpa och ge ersättning, men det är bara att erkänna att jag är för bekväm för att hålla på och envisas till tusen med att amningen ska komma igång. Jag resonerar som så att L får äta hos mig i en timme(!) (en halvtimme på varje sida) och sedan får han ersättning för att fylla upp det som fattas. Oftast får han i sig mellan 120 och 160ml ersättning, så jag kan ju inte ha mycket mjölk till den lilla stackaren precis... Det är mest mysfaktorn jag är är ute efter och så att den lilla knodden ska få lite värme och trygghet från mig.

Nu vaknar han och vill ha mat. Japp, klara om en och en halv till två timmar då!

Alla fina presenter.

Tänk så många presenter det lilla trollet har fått. Av alla de slag. Kläder förstås, men även ett par skallror, nallar, en speldosa, regskyltar i form av "Mum's Taxi" och "Dad's Taxi" och en vanlig regskylt som vi kan skriva vad vi vill på, pengar, en fond med lite till pengar, en snuttefilt som föreställer Lilla Anna (L's första flickvän enligt morfar), en haklapp med "Världens bästa morfar", vagn, bärsele, hoppgunga, babysit, babygym, balja, potta, ett set med hand- och fotavtryck, galgar med söta nallar på, ett blått hjärta i trä på en pinne, en vacker mobil i filt och en napp och en nappflaska med Björklöven på. Jag tror det var allt och det var ju inte så lite!

Tack så jättemycket till alla som har gett Lilla Liten så många fina saker!

RSS 2.0