Ett nytt liv - på fler än ett sätt!

Igår fyllde Lilla Liten 3 månader. Helt ofattbart! Det känns som att han har varit med mycket längre. Vilket han i och för sig har varit också, men då visste vi ju inte vem det var som gömde sig bland mina tarmar.
Han fick faktiskt en liten present igår. Det är en mobil som kan sitta fast på hans älskade babysitter. Jag visste inte att det fanns lösa sådana, men Sofia tipsade om att det fanns att köpa lösa. Jag är rätt dålig på att kolla vad som finns inne på Babyproffsen och BarnensHus och liknande.



Den är ganska fin tycker jag och Knodden verkar tycka att den är rätt intressant också. Det är bara apan han är lite skeptiskt till. Det går bra så länge den bara hänger, men om man drar i apan så durrar den när den åker upp igen och det var inte helt populärt - än. Bananen är en liten skallra och palmen innehåller en liten tuta. Tutan är väldigt poppis, speciellt om man trycker på knoddens näsa samtidigt.

Idag har vi varit på BVC med Lilla Liten. Det var dags för vägning, mätning och vaccinering. Det gick bra. Han skrek i en halv minut och knappt det precis när BVC-tanten hade stuckit honom i låret, men det gick över direkt när han fick sin älskade napp. Nu hoppas jag bara att det inte blir några kompilikationer av sprutan. 1 på 10000(!) kan ju få feberkramper och elände och hönsmamman här befarar såklart det värsta. Dessutom har han blivit lite småsnorig och lite förstoppad så jag har inhandlat Alvedon, näsdroppar (koksaltlösning), en gummituta att suga snor ur näsan med och ersättning med Bifidus. 100 kronor för en förpackning! Hoppas verkligen att det funkar! Sist han var förstoppad hade han inte bajsat på fyra dagar, men då kom en febertermometer till hjälp. Testade termometern idag också, men ingenting hände. Han får massage på magen varje dag också och det verkar hjälpa ibland. Nu har han inte bajsat på tre dagar så vi testar väl Bifidusen, mer massage och termometern igen om det inte löser sig.

Hur som helst, Knodden växer. Vid 3 månaders ålder är han nu 62,5cm lång och väger 6700g. Hans mor var 59cm och vägde 5770g vid samma ålder. Jag var 63,5cm och vägde 7020g när jag var 5½ månad... Han ska väl växa ikapp pappa misstänker jag.
Nu ska vi tillbaka i slutet av oktober igen för vägning och mätning. Egentligen hade vi kunnat vänta en månad till, men jag är ju nyfiken på hur han växer.

Igår fick vi hem ett registerutdrag från Skatteverket. Rättare sagt så var det jag som fick hem det. Sedan står barnets personnummer och namn, moderns personnummer och namn och sedan fadern eller förälderns namn.

För det första undrar jag varför kuvertet inte var adresserat till "målsman för L" eller "vårdnadshavare" eller dyligt när vi är två som är just vårdnadshavare till barnet.

För det andra står det "Fadern eller Föräldern **" i det sista fältet där Föräldern avser "kvinna som är förälder enligt 1 kap 9 § föräldrabalken". Jag kan ingenting om juridik, men jag misstänker att det handlar om en adoptivmamma. Men vad händer om det är en adoptivpappa? Eller om det är ett manligt homosexuellt par som har adopterat eftersom jag antar att båda mammorna i ett lespiskt förhållande då kan få varsin ruta - eller i alla fall bara den nedersta rutan för Förälder om det är så att Moder endast avser den biologiska modern? Eller har de en egen blankett?

Sitter här på morgonkulan och läser en artikel på aftonbladet.se om att frukostflingor "ofta är mer godis än mat" och syftar då till Kellog'soch liknande flingor. Müslin Start är nog inte så bra egentligen den heller. Ta sockrad youghurt  med flingor och ett glas juice eller o'boy och så har man en relativt vanlig frukost (barnfrukost). Hur nyttig är den? Ska inte frukosten vara dagens viktigaste och nyttigaste mål? Nu sitter jag här och tänker att det där kommer vår son aldrig att få äta och jag hoppas att jag kommer att fortsätta tänka efter före. Varför inte göra gröt? Det går faktiskt ganska fort när de flesta idag har en micro. I och för sig har de flesta på socker och kanel eller sylt, men det känns ändå som att sockerhalten blir lägre i en sådan frukost än i den förstnämnda.
Inte nog med att jag redan är en hönsig mamma på andra plan. Jag kommer att bli väldigt hönsig med vad vi stoppar i honom också.

I torsdags var jag och Lilla Liten och hälsade på en liten flickbebis och hennes mamma. Dundersöt och lika snäll som Lilla Liten. Kanske en liten flickvän? Fast L'et sov mest ute i vagnen så jag fick gå ut och väcka honom och peta i honom lite mat. Sedan var han vaken en stund till och låg bredvid A på golvet och såg nöjd ut. Lilla Liten har nog fått mammans talförmåga och snackade en hel del med A som mest låg och förundrat tittade på L. Mamman i huset hade bakat bullar som smakade ljuvligt. Jag fattar det inte, men bullar är ju inte speciellt svåra att baka. Ändå finns det vissa som "har det" som får till bullarna så där fantastiskt saftiga och goda, medan andras jämt blir torra och hårda. S tillhör den första kategorin som får dem saftiga - i alla fall de hon bjöd på. Men man kanske kan skylla på vilken ugn man har? Jag tycker att det är jättesvårt att göra sockerkaka i vår ugn och det är ju inte heller speciellt svåt att göra annars. Men de 35-40 minuter det står i kokboken räcker aldrig till utan det kan snarare bli 50 minuter innan kakan är någorlunda klar.

Här kommer i alla fall en bild på de två telningarna. Vi skulle ut på promenad så de är fullt påpäslade. A tyckte dock att vi var lite söliga så hon protesterade lite. Helt rätt, det är aldrig kul att ha för mycket kläder på sig när det är varmt.

Idag har jag bestämt att vi har följande uppdrag Lilla Liten och jag. Vi ska köpa disk- och tvättmedel. Sedan kom jag på att det ser rätt eländigt ut i den stora blå krukan på trappen, så dit ska vi försöka hitta lite nya blommor. Blomsterlandet har öppnat i Borlänge så det kan nog bli en liten vända dit. Vi brukar annars alltid åka till Bäsna Trädgård, men det kan ju vara kul att se vad andra har också. Kvaliteten kan Blomsterlandet nog dock inte mäta sig med mot Bäsna.
Asch, vi får se vad det blir. Tvätt- och diskmedel i första hand!

I söndags när jag var och handlade gick jag bort till barnmatsavdelningen för att köpa ersättning till knodden. Där stod redan en mamma med sin bebis i kundvagnen och bokstavligen hamstrade färdigblandad ersättning på tetrapak. Antingen skulle de ut och resa (utomlands) och det var därför hon behövde så många eller så var hon bara lat och tyckte att det var bekvämt med fördigblandad mat. Nu blev det här inlägget egentligen lite meningslöst eftersom jag först nu kom att de kanske skulle ut och resa. Jag utgick bara från att hon var lat och tänkte dra en lång harang om det, men jag låter bli... Det är bättre att jag väcker vår egen knodd och petar i honom lite käk innan vi åker till stormormor och stormorfar. Min morfars syster och ena bror skulle komma och fika och jag misstänker att morfars syster är väldigt nyfiken på den lilla knodden!

Snart är jag kvitt förkylningen. I helgen drabbades jag av angenäma svettattacker, men det var kanske det som krävdes för att förkylningen skulle börja ge med sig. Och jag kan andas ut - Lilla Liten verkar inte ha drabbats speciellt hårt. Han har alltid nyst ganska mycket (det var det första han gjorde när han kom upp på min mage när han var helt nyfödd), men nu kanske han nyser lite mer. Han är i alla fall inte snorig på minsta vis och det är ju jätteskönt!

Det gick bättre än väntat att vara borta från Lilla Liten ett par dagar. M har det betydligt värre som är ända borta i Kina ända till fredag. Det är väldigt tomt här utan honom...

Det som inte fick hända har hänt.. Jag har blivit förkyld och nu är jag så fruktansvärt nervös för att L också ska bli förkyld och därmed drabbas av eventuella följdsjukdomar som förknippas med förkylningar. RS-virus och hjärnhinneinflamation och gud vet vad... Än så länge mår han toppen och det är säkert ingen fara, men hönsmamman är i farten...

Hur i hela friden ska jag klara mig utan Lilla Liten hela lördagen och nästan hela söndagen? Jag ska på kräftskiva så M och knodden får rå om varandra på egen hand. Det kan M behöva som åker till Kina på måndag och först kommer hem på fredag igen. Som tur är blir det ingen tvåveckorstripp som det brukar vara. Han åker en gång till i oktober istället.

Som omväxling bjuder jag på tre små bilder!


Våran lille Guitar Hero.


Lilla badpjken.


Från igår, 11 september.

Anmälde mig och Lilla Liten till MammaBarn Yoga här i Gagnef. Det skulle börja nu på torsdag och hålla på åtta torsdagar klockan 15. Nu fick jag ett mail att det var för få som anmält sig, så det är i Borlänge på måndagar i stället. Vet inte riktigt hur jag ska göra... Idag blir det i alla fall inte av så jag får nog fundera lite på saken.

Vi gör ett ryck med den där mattan på Rusta idag istället och så ska Lilla Liten få hälsa på sin stor-plast-farmor. Alltså min styvfarmor. Just nu sover han som vanligt rätt gott i babysittern.

Nu har jag anmält mig till höstens föräldragrupper. Om inte annat så för att träffa folk och kanske allra mest för att komma ut ur huset på dagarna. Ut kommer jag i och för sig varje dag, men då blir det en promenad här i byn och det kan ju vara trevligt att se något annat än lilla byn med jämna mellanrum. Tydligen hade de tagit upp de här föräldragrupperna redan i våras, men än så länge har ingen anmält sig så BVC-sköterskan satt och ringde runt. Jag har inget minne av det, men nu har jag som sagt i alla fall anmält oss. I alla fall åker jag och L iväg. M har nog inte tid. Han åker till Kina i en vecka om en vecka så han vill nog passa på att jobba undan lite på jobbet eftersom de har jättemycket att göra.
Fast det är inte bara föräldragruppen jag glömmer. Jag glömmer det mesta nuförtiden och det är rätt skönt. Det märks tydligt att det är lilla L som ä i fokus i huvudet och jag glömmer att ringa både hit och dit. Bland annat glömde jag bort att jag hade lovat att komma på en av de där tjejkvällarna jag skrev om här om dagen. Dåligt av mig, men vad ska man göra? Jag har i och för sig nu börjat utnyttja mobilens kalenderunktion så det piper när det är något inplanerat på gång.

Nu ska vi till Rusta och se om det fins någon billig matta att lägga i skuffen så det inte bli så förstört där bak av lortiga barnvagnshjul.

Ibland blir man lite extra glad när man får veta att folk väntar barn. Det är så klart alltid roligt att höra när någon väntar barn, men som sagt, ibland blir man lite gladare. Igår träffade jag på en gammal klasskamrat när jag var och handlade. Jag berättade att jag var hemma och var föräldraledig och då kunde hon inte hålla sig utan berättade den glada nyheten. Det känns på något sätt som att när man skaffar barn så går det bra i livet. Oftast i alla fall... Men den här tjejen och hennes kille har precis köp hus, han har ett bra jobb hon verkar trivas på sitt jobb. Själv har hon (i mina ögon) haft en knepig styvfar och i princip ingen kontakt med sin egen far. Det kanske är därför jag blir extra glad när hon nu skaffar sin egna lilla familj. Sedan är det lite konstigt, men jag har alltid tyckt så himla bra om den här tjejen. Fast vi har aldrig varit riktiga vänner. Jag gissar att vi har varit för olika, men hon tillhör den sortens kategori som det inte finns något ont i. Som till synes inte har så många fördomar utan accepterar mäniskor precis som de är. Det borde finnas fler som henne. Nu håller jag bara tummen för att graviditeten ska gå bra så vi får se en liten knodd i början av 2009!

Det här med blöjor är ju ett kapitel för sig. Vilka ska man ha? Libero, Pampers, Coop eller ICA eller kanske i tyg eller några helt andra? Nu har vi testat Libero, Pampers och Coops blöjor och det finns skillnader. Coops blöjor är inte alls de billigaste som man kanske skulle kunna tro. Dessutom är de inte så bra heller. Uppsugningsförmåga och så är det inget fel på, men de är hårda (man måste liksom rugga upp dem så de blir mjukare först) och så liger det lösa pappersremsor i blöjorna och vad de kan ha för annan funktion än att killa bebisarna i rumpan vet jag inte. Billigast är Libero på ICA Maxi, men då har vi problem med storlekarna. 3-5kg är i det närmaste för små, men nästa storlek som är 5-8kg är i stället lite för stora. Därför har jag nu istället köpt Pampers 4-7kg som för det första passar bättre än Libero, men som också är smidigare och betydligt tunnare. Helt plötsligt kan Lilla Liten nästan ha en del av de urväxta kläderna igen. Det är inte lätt... Om ett tag komer vi säkert att komma på att Libero sitter bäst och vise versa.

Idag ska jag och L testa hur det är att gå på Babycafé. Fånig som man är så vill jag inte åka dit ensam, så jag och en av mammorna från föräldragruppen ska träffas där. Jag misstänker att hon känner som jag. Dels att man inte har träffat någon annan där tidigare och det är egentligen långt att åka till Mockfjärd för oss båda och tänk om det inte skulle vara någon annan alls där så att man skulle sitta där och dricka sitt kaffe/te helt ensam. Inte så upplyftande. Nu är vi minst två i alla fall. 

Igår kväll tog jag och L en liten promenad genom byn (M packade för att han skulle till Schweiz idag)och träffade då på en av de andra någorlunda nyblivna mammorna här i byn. Det var hon som började prata med mig eftersom hon skulle ha tjejkväll hemma hos sig (homeparty) med ansiktsbehandling och fotbad. Gud så härligt! Jag tackade ja direkt och när jag fick broschyren i handen visade det sig att det är Rosenserien och vi har redan schampo hemma från den serien. Ett schampo som faktiskt är rikigt bra. Jag nämnde för henne att det är ett helt gäng här i byn som fått barn i år (och så hon som fick i november förra året) så det kanske inte vore helt fel att ha ett babycafé här i byn. Det finns både en bystuga och en stugby där man skulle kunna hålal till - om man inte ska vandra runt hos varandra, men det kan ju bli jobbigt i längden. Men vi får se vad som händer. Det är stor sannolikhet att det inte blir något av det, men tanken är ju född i alla fall.