Det händer hela tiden!
Idag vände sig Lilla Liten från mage till rygg! Jag vet inte om det var ett misstag eller om det var meningen. Det hände bara en gång, men det hände ju i alla fall. Dessutom sover han rätt gott på nätterna numera. Igår sov han mellan halv 8 på kvällen och åtta på morgonen. Jag behövde bara trösta honom lite mitt i natten, men jag behövde aldrig ta upp honom. Inatt sov han mellan halv 9 och halv 7 och behövde bara lite tröst runt 1. Vi får väl se hur det blir inatt. Knodden har nästan inte sovit alls idag, mer än ett par timmar på eftermiddagen, men trots det varit både gladare och piggare än vanligt. Idag somnade han vid halv tio så vi får väl se hur länge han sover inatt.
Vi kämpar vidare med smakportionerna. Kämpar är fel att säga. Han äter med glädje. Mandelpotatis är en riktigt hit! Idag fick han hemlagad gröt som han tyckte sådär om. Godare blev det med banan till. Han åt en halv portion gröt, 3/4 banan och 50ml ersättning (istället för mjölk). Jag tänkte att han skulle vara proppmätt, men efter två timmar klämde han i sig 200ml ersättning igen! Vart tar det vägen i honom? Han har ju en pytteliten mage! Fast det kanske förklarar varför han växer som ogräs också. Egentligen har vi inte tid på BVC förrän i januari, men jag tänkte försöka väga och mäta honom på torsdag nästa vecka när vi har föräldraträff. Först mammafika här i byn och sen föräldraträff. Jag får i alla fall inte för lite att göra den dagen. Hur som helst, den där gröten var precis överallt. Annan mat har inte kladdat så mycket som gröten. Liten hade till och med gröt i ögonen... Det kan bero på att han själv suger tag i skeden och vill stoppa den i munnen. Inte för att det är mat på den, utan för att det är ett föremål man kan stoppa i munnen... Nu på kvällen var han väldigt tarv på M's pinnglass. Han jagade glassen med händerna när han satt i M's knä och gapade ivrigt. Hur vet barn att man ska tycka om glass innan man ens har smakat? Utstrålar vi vuxna någon sorts magisk smaskensmin som vi inte har när vi äter mat?
Gröten ja. Nu är det säkert någon som säger att man inte ska ge hemlagad gröt till de små liven eftersom det innehåller för lite järn gentemot den barngröten man köper på affären eftersom den gröten är järnberikad. Men vi har fått ett rcept på gröt hos BVC där man ska blanda havregryn, hårt paltbröd, vatten och fett. Paltbrödet tillför tillräckligt med järn enligt dietist Ulla Cederholm på barnkliniken i Falun så vi tror väl på det då.
Detta behövs till en barnportion:
½ dl havregryn
2 tsk smulat tunnpaltbröd (ca.4g)
1-1½dl vatten
1 tsk flytande margarin
Koka gröten enligt anvisningarna på grynpaketet.
Servera med fruktpuré och en liten mängd mjölk (ca. ½dl)
Gröten innehåller lika mycket järn som den köpta gröten.
För att få en slätare gröt man kan krossa både tunnpaltbrödet och havregrynen genom att kavla bröd och gryn i en plastpåse.
Vi kämpar vidare med smakportionerna. Kämpar är fel att säga. Han äter med glädje. Mandelpotatis är en riktigt hit! Idag fick han hemlagad gröt som han tyckte sådär om. Godare blev det med banan till. Han åt en halv portion gröt, 3/4 banan och 50ml ersättning (istället för mjölk). Jag tänkte att han skulle vara proppmätt, men efter två timmar klämde han i sig 200ml ersättning igen! Vart tar det vägen i honom? Han har ju en pytteliten mage! Fast det kanske förklarar varför han växer som ogräs också. Egentligen har vi inte tid på BVC förrän i januari, men jag tänkte försöka väga och mäta honom på torsdag nästa vecka när vi har föräldraträff. Först mammafika här i byn och sen föräldraträff. Jag får i alla fall inte för lite att göra den dagen. Hur som helst, den där gröten var precis överallt. Annan mat har inte kladdat så mycket som gröten. Liten hade till och med gröt i ögonen... Det kan bero på att han själv suger tag i skeden och vill stoppa den i munnen. Inte för att det är mat på den, utan för att det är ett föremål man kan stoppa i munnen... Nu på kvällen var han väldigt tarv på M's pinnglass. Han jagade glassen med händerna när han satt i M's knä och gapade ivrigt. Hur vet barn att man ska tycka om glass innan man ens har smakat? Utstrålar vi vuxna någon sorts magisk smaskensmin som vi inte har när vi äter mat?
Gröten ja. Nu är det säkert någon som säger att man inte ska ge hemlagad gröt till de små liven eftersom det innehåller för lite järn gentemot den barngröten man köper på affären eftersom den gröten är järnberikad. Men vi har fått ett rcept på gröt hos BVC där man ska blanda havregryn, hårt paltbröd, vatten och fett. Paltbrödet tillför tillräckligt med järn enligt dietist Ulla Cederholm på barnkliniken i Falun så vi tror väl på det då.
Detta behövs till en barnportion:
½ dl havregryn
2 tsk smulat tunnpaltbröd (ca.4g)
1-1½dl vatten
1 tsk flytande margarin
Koka gröten enligt anvisningarna på grynpaketet.
Servera med fruktpuré och en liten mängd mjölk (ca. ½dl)
Gröten innehåller lika mycket järn som den köpta gröten.
För att få en slätare gröt man kan krossa både tunnpaltbrödet och havregrynen genom att kavla bröd och gryn i en plastpåse.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Ah, jag har hört om den där gröten men inte kommit ihåg att undersöka receptet. Perfekt :-)
Trackback
