Jag försökte i alla fall.

Vädret idag är näst intill helt perfekt. Solen skiner, det är lite moln och det blåser en aning. Det var alltså perfekt för en mycket kort och mycket långsam promenad på lunchen. Den blev dock betydligt kortare men lite snabbare än vad jag hade tänkt mig. Några hundra meter avklarades på 5-10 minuter, sen trodde jag att mitt ben skulle gå av - eller att ljumsken skulle gå av rättare sagt. Smärtan strålade både uppåt och nedåt och det var inte speciellt behagligt. Det här med att gå sakta är dessutom näst intill en omöjlighet. Det är hur svårt som helst att gå saktare än vad man gör inne i en butik under mellandagsrean. Det säger en del om hur fort man tar sig framåt. Men säg det onda som inte har något gott med sig! Jag fick i alla fall lite luft och kunde samtidigt konstatera att jag nog får skaffa mig min motion i trappen till övervåningen här på jobbet istället. Trappor är faktiskt väldigt behagliga att gå i. Det känns precis som vanligt! Eftersom man går med höga knän när man går i en trapp tänkte jag att samma princip borde kunna utnyttjas även på plan mark. Jag har testat hemma i köket och vardagsrummet, men tyvärr fungerade inte min teori. Å andra sidan, hur skulle det se ut om jag gick runt som en smygande skurk i en gammal tecknad film överallt jag gick? Jag skulle i alla fall roa min omgivning.  

Jättegulligt tyg!

Trots dagens irritation måste jag försöka hitta några glädjeämnen idag. Lilla Liten gymnastiserar för fullt och det är så klart alltid lika härligt. Någon buffar mig mjukt i magen ungefär vid naveln just nu. Liten tänker nog att han/hon ska trösta mamma lite (kanske inte, men jag kan ju alltid inbilda mig).

I lördags var jag till Medsols Ekoliv och tittade på tyger.
  
Favoriten är den här supersöta tyget med de små missekissarna på. Det finns även två andra super söta tyger med lamm och med kaniner på, men katterna är sötast. Min tanke är att sy ett påslakansset av tyget. Annars finns det färdiga små bodyn och sparkdräkter i ekologiska tyger i butiken. Även de har jättesöta mönster. Den spontana tanken är annars att ekologiskt är tråkigt. Kläder i löst sittande grått eller beigt linne, kanske med en vit top under och till det stora blankpolerade silversmycken. Den tillhörande frisyren ska gärna vara en stamt klippt page och helst ska man ha stålgrått hår som matchar smyckena. Det är ekologiskt för mig så det är skönt att komma in i Medsols butik och snabbt konstatera att alla fördomar man har haft just bara är fördomar. Det finns inte minsta tillstymmelse till tråkiga tyger eller garner där inne. Nu har jag även fått ett presentkort där inne, så snart blir det handla av!

Hjärnsläpp igen!

Idag har jag haft ett hjärnsläpp igen och ett ordentligt sådant.
Imorse hade jag kommit cirka tre kilometer hem ifrån när jag kom på att jag hade glömt båda mobiltelefonerna (privat och jobb) hemma i hallen. Det gjorde inte så mycket tänkte jag och fortsatte upp mot Mora. Efter två mil kom jag på att jag kanske inte hade någon borste med mig eftersom jag hade tänkt att åka och simma på lunchen. Det gjorde inte heller så mycket eftersom jag alltid har en pinnkam i väskan. Men vart var väskan? Inte i bilen i alla fall... Den var också kvar hemma i hallen. Ingen kam och ingen plånbok (inget körkort och inga lunch- eller badpengar). Det var bara att vända hem igen. Väl hemma tog jag telefonerna och skulle stoppa ner dem i handväskan när jag upptäckte att det inte låg någon plånbok där. Den hade hela tiden legat i min ryggsäck med badkläder som jag hade haft med mig i bilen... Fyrtio minuter extra bara för att hämta telefonerna som jag hade kunnat vara utan. Fast å andra sidan hann jag få en morgonpuss av M också! Inget ont som inte har något gott med sig!

Hjärnsläpp igen!

Idag har jag haft ett hjärnsläpp igen och ett ordentligt sådant.
Imorse hade jag kommit cirka tre kilometer hemifrån när jag kom på att jag hade glömt båda mobiltelefonerna (privat och jobb) hemma i hallen. Det gjorde inte så mycket tänkte jag och fortsatte upp mot Mora. Efter två mil kom jag på att jag kanske inte hade någon borste med mig eftersom jag hade tänkt att åka och simma på lunchen. Det gjorde inte heller så mycket eftersom jag alltid har en pinnkam i väskan. Men vart var väskan? Inte i bilen i alla fall... Den var också kvar hemma i hallen. Ingen kam och ingen plånbok (inget körkort och inga lunch- eller badpengar). Det var bara att vända hem igen. Väl hemma tog jag telefonerna och skulle stoppa ner dem i handväskan när jag upptäckte att det inte låg någon plånbok där. Den hade hela tiden legat i min ryggsäck med badkläder som jag hade haft med mig i bilen... Fyrtio minuter extra bara för att hämta telefonerna som jag hade kunnat vara utan. Fast å andra sidan hann jag få en morgonpuss av M också! Inget ont som inte har något gott med sig!

Hicka?

Jag funderar på om Lilla Liten har hick med jämna mellanrum. Ibland rycker det lite rytmiskt långt ner i magen och det är nästan så att det kittlas lite. Det kan rycka allt mellan tre och sex, sju gånger innan det ger sig. Fast det är rätt mysigt också!

Blommor i massor!

I måndags fyllde jag år och jag har fått massor av vackra blommor. Eftersom jag redan öppet har erkänt att jag är en aning udda emellanåt (och står för det) så kan jag samtidigt erkänna att jag varje dag luktar på blommorna, klappar om dem lite och snittar om dem om det behövs. Blommorna är mina tillfälliga barn som måste pysslas om. Jag blir alldeles lyrisk när jag tittar på dem och jag tycker att det är tråkigt att jag inte kan njuta av dem hela dagarna. Jag måste fota dem och visa hur fina de är!

Det knakar i fogarna!

Foglossning... Jag vet att det kan låta konstigt, men jag har alltid undrat hur det känns. Inte på det viset att jag skulle vilja få det utan bara för att jag har varit nyfiken. Jag kanske är lite udda, men det kan jag ju inte rå för.
Nu har jag i alla fall fått känna hur det känns. Hur känns det då? Jo som att blygdbenen håller på att gå av och smärtan strålar ner i låren. Om jag rör på mig för mycket gör det ont för att jag överanstränger mig. Om jag rör på mig för lite gör det ondare för att jag blir stel. Det är svårt att veta vad som är lagom, men korta promenader i otroligt sakta mak tror jag kan vara ett vinnande koncept. Man kan ju alltid hoppas på att det kommer att gå över också så man slipper känna så här i fyra månader till.
Lilla Liten, vad gör du med mamma? Det spelar ingen roll, jag älskar den lilla knodden villkorslöst och det gör mig ingeting att att det lilla livet redan orsakar mig smärta. Det får göra hur ont det vill. En dag går det över. Frågan är bara när.

Jag är sugen på blommor!

Nej alltså jag är inte sugen på att äta dem, men jag känner ett starkt sug efter att omge mig med hundratals blommor i olika enhetliga buketter. En stor hink med vita tulpaner här, en stor hink med röda rosor där, en annan hink med oranga blommor och en annan med rosa blommor. Jag kom på här om dagen att jag just nu skulle vilja äga en blomsteraffär. Jag skulle sälja massvis med lösa snittblommor. Det skulle bli min nish. Jag skulle inte ha så mycket krukväxter eller krukor, utan hellre olika vaser till alla mina snittblommor. 

 

Just nu är jag inne i en fas när jag känner att jag skulle kunna ta ut alla pengar jag har på banken och bara köpa hem en massa härliga blommor. Det finns ingen risk att jag kommer att göra det, men en bukett här eller där har det blivit och det blir säkert fler!

Hur ofta?

Hur ofta ska man gå på koll hos barnmorskan egentligen?

Nu är jag i vecka 21 och har hittills varit på inskrivning och ultraljud. Sedan vet jag inget mer. Man kanske borde ringa, men samtidigt förväntar jag mig någonstans att jag ska få en kallelse med en tid om några veckor. Det kan ju vara bra att ha lite framförhållning tänkte jag.
Vännen J hade tydligen fått en massa tider uppbokade på en gång, så det bara var att komma och sedan typ bocka av i almanackan att man hade varit där. Men det var i Borlänge det. Jag har nog egentligen närmare till en av vårdcentralerna i Borlänge än vad jag har nu. Bor man i Gagnefs kommun är man hänvisad till Mockfjärd. Dit är det nog två mil om jag får gissa. Till Borlänge är det 1 mil. Det spelar egentligen ingen större roll, men det vore ju trevligt om man kunde vara lite miljövänlig och köra lite mindre bil som omväxling. Jag fyller min kvot koldioxid så det räcker ändå.

Pojke eller flicka?

 PojkeFlicka
Magens formToppig framåtUtbredd mage
PigmentrandLång randIngen rand
Babyns hjärtfrekvensUnder 140 slag/minÖver 140 slag/min
Vigselring över magenPendlande ringCirklande ring
Mammans skönhetBibehållen skönhetFlickan tar mammans skönhet
HalsbrännaMycket halsbrännaLite eller ingen halsbränna
Babyn hickarLite eller inteMycket
Babyn sparkarMycket Lite mindre
Händerna på UL-bildernaMellan knänaNågon annan stans
UrinvägsinfektionerInga Många
Vart ligger babyn i magenHögt uppLångt ner
Befruktningsdagen varEtt udda datumEtt jämnt datum
Blödande tandköttMindre blödandeMer blödande
Utputande navelSenare i graviditetenTidigare i graviditeten
Mamma sugen påChokladCitron
Babyn sparkarMycket på höger sidaMycket på vänster sida
Mammans illamåendeLite eller inteMycket
Mammans vårtgårdStarkt avgränsadMera suddig
Håret på mammans benSnabbare växandeNormalt växande
Mamman sugen påSöttSurt/salt
Mammans hudTorrMjuk
Mammans hårTjockt och glansigtTunt och matt
Mamman sover påVänster sidaHöger sida

                                                        5                                             11

Om man nu ska tro på skrock så kanske det är en liten tjej som gömmer sig i magen.
Vissa frågor kan jag helt enkelt inte besvara. Visst, jag själv tycker kanske inte att spegeln är lika snäll som den brukar kunna vara, men det breror nog på vanlig vinterblekhet. Håret är lika tunt som vanligt, men kanske lite glansigare. Håret på benen skulle jag till och med vilja säga att det växer långsammare än vanligt vilket är väldigt positivt. Man skipper raka dem så ofta. Det där med ringen testade jag nyss. Dock ingen vigselring, men väl en förlovningsring som jag trädde upp på ett hårstrå. Det var ingen tvekan om att det var en cirklande rörelse. Jag testade att sätta ringen i en pendlande rörelse, men den övergick snabbt i en cirklande rörelse igen.
Formen på magen vet jag inte riktigt än. Den känns bred, men den syns ju inte bakifrån än. Det är för tidigt för det liksom om naveln putar ut eller inte. Jag vet heller inte om Lilla Liten hickar mycket eller lite än heller, men det kanske är det som gör att Liten far runt så väldigt ibland?
Det ska bli väldigt spännande och se hur det här kan tänkas stämma om några månader!
Det är ju trots allt 50% chans att det är en liten kille också! Då blir mormor (min mormor alltså) glad eftersom hon saknar pojkar i familjen och jag håller med. Det är rätt ont om pojkar i hela släkten känns det som.

Årets hittills häftigaste händelse - Lilla Liten!

I måndags var jag och och M på världens häftigaste filmvisning.
Vi var på ultraljud i Falun. Jag kunde i alla fall konstatera att jag inte är skengravid. Jag har har kännt Lilla Liten sedan några veckor tillbaka, men under de senaste två veckorna är det är väldig fart där inne. Som barnmorskan sa när hon letade efter den andra handen: "Det är ingen liten filosof vi har här i alla fall!" Det tycker man ju är superhärligt och otroligt gulligt just nu. Frågan är bara hur gulligt man tycker att det är om ett år när Lilla Liten ska börja krypa och gå. Om det är ett aktivt barn redan nu menar jag...
Det var helt obeskrivligt fantastiskt att få se det lilla hjärtat slå som det skulle med alla sina fyra håligheter och klaffar. Hjärnbarken fanns där liksom lillhjärnan. När man har sett att det finns på plats känns det inte som att det skulle göra så mycket om det fattades en hand eller en fot. Lilla Liten såg ut ut att må bra.

image15
Lilla Liten som på minen att döma ser lite sur ut med underläppen lite utskjuten. Men vem skulle inte bli sur av att bli väckt av att någon på utsidan håller på att buffa och knuffa på en hela tiden?

image16
Lilla Liten har nyss vaknat (säger jag) och sträcker på sig. Bäst att passa på nu när det finns plats kvar att sträcka sig på...

Visst är man konstig, men oavsett om alla andra ultraljudsbilder ser mer eller mindre identliska ut så tycker vi så klart att vår Lilla Liten redan är jordens sötaste lilla unge. Kolla in den lilla runda söta magen bara! Jag älskar ju redan mitt lilla barn gränslöst och vill så klart skydda det lilla livet mot allt ont i hela världen. Men hur ska det gå till?
De utskrivna bilderna från specialistmödravården i Falun var rätt tunna och kändes så sköra att vi bestämde oss för att scanna in bilderna i datorn. Dels för att kunna ha dem kvar där, men också för att kunna skriva ut rikiga fotokopior. De är nu hämtade och de blev jättebra! De ska ramas in bara.

Smaskens!

Det här blev ju inte helt otäckt!

image12


image13

Hallon. björnbär, vaniljyoughurt och lite honung....


Dagens outfit - eller kanske vårvinterns?

Jag har i alla fall hittat några plagg som är helt okej.

image10  image11
Ett par svarta mammabyxor från H&M som är supersköna!
En randig helt vanlig lite längre top från H&M.
Tre olika halsband (svart, turkos och silvrigt) från H&M.
En lång stickad yllekofta från Lager 70 i Insjön.

De här byxorna åker in och ut i tvätten ett par gånger i veckan. Under tiden varvar jag med en kjol.

En lagom uppdatering:)

Jag tänkte uppdatera lite här förra veckan med lite bilder på "Dagens outfit" och en god smoothie, men blogg.se strejkade och ingenting fungerade som det skulle. Jag kom inte ens in på bloggen.

Här kommer därför ett antal inlägg som borde ha kommit in tidigare!

RSS 2.0