Ett nytt liv - på fler än ett sätt!

Han är rolig vår lille son. Eller det beror på hur man ser det...
I lördags var M och Lilla Liten hem till farmor och farfar och hälsade på. Det gick hur bra som helst och L'et skrattade och hade så kul med farföräldrarna. Toppen tänkte vi, då kunde ju de vara barnvakt på söndagen när vi skulle åka och kolla på en sommarstuga. Så de kom hem till oss och vi for iväg. Vi hörde inget från dem under tiden vi var borta, så vi slog en signal när vi var på väg hem. Lilla Liten hade knappt inte ätit en droppe mat under tiden vi hade varit borta. Han bara skrek när han fick flaskan. Så väl hemma igen gav pappan sonen mat och han åt upp allt. Då hade han alltså inte ätit på nio timmar. Okej när det är natt, men det här var ju på dagen. Tanken var att vi skulle åka till Stockholm den här helgen, M och jag och sonen skulle bo hos mormor och plastmorfar från fredag till söndag, men eftersom han inte är helnöjd när han inte är med mamma och pappa så kändes det som att lördag till söndag fick räcka. Eller kanske till och med bara lördagen. Men först skulle vi ha mormorträning i måndags så vi visste hur vi skulle göra. Det gick ganska bra så vi bestämde lördag till söndag. Sen hade mormorträning i tisdags igen och så ska vi ha mer mormorträning idag.

Idag var vi hem till grannen på mammafika. Naturligtvis hade jag glömt L'ets mat hemma i kylen så det var bara att snabbspringa hem och hämta. Tur att det är nära... Under tiden tog O hand m sonen. Jag och O har faktiskt precis samma frisyr och hårfärg så jag tänkte att det borde gå bra, men inte... Hna bara skrek. Sedan kom mammen i huset hem och tog L ett par minuter, med resultat att han blev tokledsen igen. Det är svårt med andra än mamma och pappa...