Jag vet vad som fattas.

Jag har kommit på varför jag inte kommer i julstämning. Eller i alla fall varför jag inte kommer i mer julstämning än vad jag gör när jag tänker på själva julen. Vi äter ingen lutfisk längre. Inte heller någon kalkon. Förr åt vi alltid lutfisk till lunch på julafton och kalkon på juldagen. Det är i och för sig länge sedan de traditionerna ändrades, men ändå. Jag saknar i alla fall lutfisken.

Igår ställde jag fram en tomte med en lykta i handen. Han fick stå ute på farstukvisten. Alla andra tomtar och kulor och annat julpynt är kvar på vinden. Det finns några tomtar jag skulle vilja hämta ner, men vi får se hur det blir med det ikväll. Kanske...
Publicerat i Allmänt
#1 / / Annaa M:

Undrar om inte din julantipati har med första julen med barn att göra. Jag tyckte det var svårt att få till det med julen framförallt det första året. Vi hade ju varit så alternativa, och nu satt vi där med ett berg av julklappar och några futtiga pynt. Finns ett foto från julen där Mellan är knappt två månader och Äldsta inte 1½. Ett par sillburkar och en fårskånk på bordet som saknar julduk, jag försöker amma medan jag äter, det ser klart torftigt ut. Men också en annan bild där Äldsta är fullständigt jublande lycklig över den lilla ljusslingan som vi hängt i en krukväxt. Hon står i sin julaftonsklänning från mormor och pekar och säger "wam wam wam!" Wam betydde varm, lamporna var ju varma. På något sätt då jag insåg att det stundade andra sorters jular än de jag vant mig vid.