Att trolla bort tiden.

Vad gör jag på dagarna egentligen? Jag vet inte. Tiden liksom bara försvinner på något underligt vis. Idag har jag skrivit lite jobbansökningar och läst AnnaaM's blogg och skrattat igenkännande. Hon skrev om när hon fick tandställning och jag känner igen mig. Jag hade nämnligen en precis likadan plastgom som hon beskrev.

Min plastgom hade en skruv som sakta skulle trycka ut en av min framtänder som annars var på väg att växa inåt (och alltså annars bilda ett underbett). När jag var liten var mer eller mindre alla mina tänder vända åt "fel håll" och jag hade ett så kallat konstgjort underbett. När de permanenta tänderna sedan kom växte de flesta rätt utom de två stora framtänderna. Den ena gav snällt med sig med hjälp av en spatel som man skulle hålla på och böja med morgon och kväll. Böja tre minuter, vila två minuter, böja tre minuter, vila två minuter och så vidare. Gud vad drygt det var. Det var faktiskt en lättnad att få den där tandställningen som skulle göra jobbet istället.

Precis som Annaa kommer jag ihåg den där rosa massan som trycktes upp i gommen och så var man strängt förbjuden att svälja. Det är näst intill omöjligt att INTE svälja när man vet att man inte får. Det är som att inte klia sig i ögonen när man har djungelolja, eller chili eller andra olämpliga saker på fingrarna. Jag minns hur svårt det var att lära sig prata ordentligt med den där i munnen. Att säga R och S tog mig nog någon dag för att få in finessen.

Det fanns två riktigt äckliga saker med den där tandställningen. Det spelade ingen roll hur mycket man borstade den. Det låg en konstant illaluktande vitaktig hinna över den och hur trevligt var det då att ta ur och sätta i den vid lunchen i skolan då?
Den andra äckliga saken var om man blev magsjuk.... Jag minns med fasa den gången vi hade åkt över till Danmark över dagen och jag blev matförgiftad av räkorna på buffébordet. Jag mådde riktigt dåligt hela kvällen och det slutade naturligtvis med att allt kom upp den väg det hade kommit ner. Tandställningen hann jag aldrig ta ut... Jag använde den inte så flitigt efter det eftersom det nu låg en konstant doft över den... Hhhhuuuuu...

Jag hoppas innerligt att mina framtida barn aldrig kommer att behöva en liknande tandställning.

Publicerat i Allmänt
#1 / / Annaa M:

Båda mina flickor har räls nu. Räls visade sig vara en baggis jämfört med allt annat. Sätts dessutom in när de är äldre och mognare och allt blir mindre odramatiskt.

Min tandställningshistoria kommer att fortsätta... Åh jag minns den där äckliga vita hinnan...

#2 / / Tessa, Heimdalshörnet:

Framtida barn?!

#3 / / Malin:

Ja visst! Fem barn ska jag ha;)

#4 / / mormor bara än så länge:

Tur att allt kan ändras, när du var liten ville du inte ha några barn. Ser fram mot att få bli mormormor. Gud så gammalt det låter. Känner mej inte hälften så gammal. Kram

#5 / / Mamma:

Snabbt jobbat från noll till fem:):)

Kram kram